Rhône
 
 
Vinodlingarna i Rhônedalen är antagligen de älsdsta i Frankrike, troligen anlagda av Gallien.
Deras inflytande i regionen är i vilket fall stort, nästan varje stad i Rhône har minnen från denna tid. Somliga forskare tror dock att vinodlingarna är äldre än så, grundade av Feniciska handelsmän mer än 500 år f Kr.
Ett starkt argument för denna teori är Syrah-druvan, vars ursprung låg i Shiraz i det forna Persien.
Även andra namn har en gammal historia.
Châteauneuf-du-Pape från Avignon-påvarna, Hermitage upkallat efter en eremit under korstågen. Uttrycket att hermitagisera är från 1800-talet då de då ganska klena Bordeauxerna förstärktes med lite kraftig Hermitage.
1900-talet har emellertid inte varit Rhônes och det är inte så länge sen som de kraftiga vinerna härlifrån kommit på modet igen. 
Rhône är vid sidan av Loire Frankrikes strora vinflod.
Om Loire står för det nordligt friska vita vinet med hög syra så får Rhône representera det sydliga, eldiga röda vinet med tät mörk färg, koncentration och krydda. Floden har sitt ursprung i Schweiz där dess sluttningar i Vaud ger upphov till några av landests bästa viner. Genom Genève och Savoie rinner floden för att i staden Lyon flyta samman med Saône.
Från Vienne strax söder om Lyon i norr ner till Avigon i söder sträcker sig det man i vinsammanhang kallar Rhône, en sträcka på 220 km. Det är dock inte ett enda sammanhängande vindistrikt utan två distinkta områden - Norra och Södra Rhône.
Mellan Valence och Montélimar tar fruktodlingar över där inte kärnkrafverk, tung industi och bostadsoråden lagt beslag på marken. 
Med sitt sydliga läge har man ett generellt varmt klimat
 
Rhône Nord
Côte Rôtie och Hermitage är av tradition de tunga namnen i norra Rhône, även kallat Côte du Rhône Septentrional
Nord omfattar 65 km från Vienne till Valence.
Enbart rött i Côte Rôtie och Cornas.
Enbart vitt i Condrieu, Château Grillet och St-Péray (främst mousserande).
Rött och vitt i Hermitage, Crozes-Hermitage samt St-Joseph.
Jordmånen är främst granit på de branter där de bästa lotterna ligger, i övrigt sandblandad jord med vissa inlsag av kalksten och krita.
Endast Syrah druvan är godkänd för röda viner.
Viognier är vit druva i Condrieu och Ch. Grillet.
Rousanne och Marsanne ger vitt vin i Hermitage, Crozes, St-Joseph och St-Péray
 
Rhône  Sud
Där Rhônes dalgång öppnar sig blir också landskapet öppnare och flackare.
Ett 60 km långt och lika brett område från Viviers i norr till Avignon i söder är Rhône Méridional, ett svagt kuperat landskap med vinrankan som huvudsaklig gröda.
Cikadorna spelar och luften är fylld av sydliga dofter som kryddor och pinje, marken är torr, stenig och sandig, klimatet är varmt, torrt och ganska blåsigt, nu är vi i södra Frankrike. 
Rött, rosé och vitt av högst olika kvalitet, några av dem tillhör dock de bästa vinerna i hela Frankrike.
Rött vin står för runt 75% av produktionen.
Relativt varierande jordmån, dock är det nästan alltid magert och stenigt på höjderna och mer lerigt på låglänt terräng.
I kommunerna Lirac, Tavel och Châteauneuf-du-Pape är marken täckt av knytnävsstora, jämna stenar i sådan mängd att man inte förstår hur något kan växa överhuvudtaget. 
Grenachedruvan dominerar för röda viner, följd av Syrah, Cinsault, Mourvèdre och Carignan.
Även för rosé är Grenache den vanligaste druvan.
Vita viner gör oftast på Bourboulenc och Picpoul.